Datalabbet – AI för framtidens välfärdstjänster

Vad?

Genom att samköra invånardata som finns mellan olika förvaltningar, och koppla på stordataanalyser och AI, skulle vi bättre kunna förstå invånarnas komplexa behov på en aggregerad nivå och på så sätt designa nya förvaltningsövergripande kommunala tjänster med större värdeskapande för såväl invånaren som kommunen.
Nyfiken? Läs mer om Datalabbet här.

Varför?

Offentlig sektor har alltid haft problem med att skapa samordnade tjänster med invånaren i centrum. Ju mer de offentliga tjänsterna professionaliserats desto mer har de dissekerats och delats upp i delprocesser vilket i sin tur inneburit att istället för att erbjuda invånaren helhetslösningar på sina komplexa problem tvingas invånaren själv vara den som navigerar runt i systemet och träffar rätt tjänsteperson för varje enskilt behov. Kommunen besitter mycket information om invånarna som inte kan delas mellan förvaltningarna. Det gör att vi inte kan synliggöra mönster i beteende eller förstå komplexiteten i invånarnas relation med kommunen. Samtidigt växer möjligheterna med stordataanalyser och AI fram, två verktyg som skulle kunna ge oss nya omfattande svar och viktig information om våra invånares behov. Möjligheterna med stordataanalyser och AI inom kommunen är många men möter ofta på juridiska hinder då de många lagarna på det här området är överlappande och outforskade. Samtidigt visar attitydstudier på nya och paradoxala förväntningar från våra invånare kring hur vi använder persondata och vilka tjänster vi tillhandahåller digitalt. Människor delar alltmer persondata efterhand som de använder alltfler digitala tjänster, samtidigt är deras attityd till att dela data till stor del beroende på vem de delar datan till och vad den används till. Hur kommunen använder – eller inte använder – invånarnas persondata, kommer med andra ord att påverka deras tillit till kommunen. För att kommunen ska hänga med i den digitala utvecklingen och kunna erbjuda digitala tjänster som ligger i tiden och som invånarna efterfrågar, behöver vi utforska såväl juridiken som etiken gällande hanteringen av persondata för att kunna göra aggregerade analyser.

Hur?

Datalabbet kommer med hjälp av forskare från Lunds universitet och Malmö universitet dels att utforska juridiska möjligheter att samköra avidentifierade individdata från flera myndigheter (förvaltningar) och dels att förstå Helsingborgarnas inställning att samköra data för detta syfte. Projektet är indelat i två delar:
Del 1 handlar om att undersöka vad vi FÅR göra, det vill säga vilket utrymme lagen ger att samköra data och koppla på AI.
Del 2 handlar om att undersöka vad vi BÖR göra, alltså vad invånarna i Helsingborg har för attityder till kommunens användning av deras persondata.
Skulle det visa sig att lagen säger att vi får använda persondata mer omfattande än vi gör idag men invånarna inte tycker vi ska göra det, bör vi kanske inte heller göra det. Men om invånarna tycker att vi bör använda persondata mer än lagen säger att vi får finns det anledning att se över lagen och modernisera den.